ANNONS
ANNONS
Så stärker vetenskapen storytelling

Vetenskapen visar styrkan hos storytelling

Så länge vi människor funnits har vi berättat historier. Flera studier visar på kraften hos en bra historia, och kanske är det en anledning till storytellingens frammarsch?

179

Människans förkärlek till historier sammanfattas väl i ett konstaterande från amerikanska författaren Jonathan Gottschall:

”Vi är som art beroende av historier. Till och med när kroppen går och lägger sig så stannar hjärnan uppe hela natten och berättar historier för sig själv.”

För att förstå effekten bakom storytelling är det bra att veta hur hjärnan fungerar. Enligt kända neuroforskaren Paul MacLeans teori kan man dela upp hjärnan i tre delar: den reptiliska delen, limbiska systemet och neocortex.

ANNONS
ANNONS
hjärndelar
Källa: resarchgate.com

Den reptiliska delen är som namnet antyder den mest impulsstyrda och automatiserade. Denna del av hjärnan skapar responsiva impulser baserat på situationer som uppstår. Det limbiska systemet är hjärnans känslomässiga centrum. Genom kemiska processer får vi olika känslomässiga reaktioner på händelser som sker. Neocortex är den enda delen av hjärnan som kan bearbeta språk. I denna del av hjärnan sköts processer som planering, logik och talförmåga.

Forskning har visat att vi som konsumenter huvudsakligen är influerade av de två första delarna av hjärnan när vi gör köpbeslut. I boken Handbook of Research on Consumerism and Buying Behavior in Developing Nations slår författaren Ayantunji Gbadamosi fast att ”forskningen pekar på att ’starka känslor’ väger tyngre än rationella beslut som tas av konsumenter”.

Den kanske mest uppmärksammade auktoriteten inom storytelling marketing heter Paul J. Zak. Som neuroekonom har han genomfört flera studier på området för Harvard Business Review, samt skrivit tre böcker och hållit flera Ted Talks.

Hans mest uppmärksammade upptäckt är hur signalsubstansen oxytocin produceras i folks hjärnor i betydligt högre grad när de tagit del av en berättelse snarare än en traditionell presentation.

I en av hans studier fick respondenter se en video på hur en cancersjuk pojke får vård av sin far, som avger ett löfte att ta hand om pojken så länge sonen lever. En annan grupp respondenter fick se en mer allmängiltig video där pojken och fadern spenderade en dag på ett zoo tillsammans.

Genom att testa gruppernas blodvärden kunde Zak se att den förstnämnda videon hade gett ett synbart högre oxytocin-värde hos deltagarna som fått se videon. Hos den andra gruppen var värdet mer eller mindre detsamma.

(Foto: Unsplash / nong vang)

Den förstnämnda gruppen var även mer benägna att skänka pengar till det välgörenhetsprojekt fadern representerade. Slutsatsen enligt Paul J. Zak: Ju mer empati folk känner för personer eller varumärken, desto högre chans att de kommer att stödja den verksamheten.

Även en grupp forskare vid amerikanska Princeton University bekräftar hur historier skapar en koppling mellan berättaren och lyssnaren. I en studie konstaterar de:

”Precis som i tidigare studier skapade berättelsen tydlig aktivitet i många av hjärnans områden hos alla lyssnarna.”

Podcasts är ett effektivt sätt för företag att bedriva storytelling. (Foto: Unsplash / austin distel)

Forskarna i studien formulerade även ytterligare en slutsats:

”Kommunikation är en delad aktivitet som leder till att information förmedlas mellan hjärnorna. Upptäckterna här indikerar att vid framgångsrik kommunikation uppvisar talarnas och lyssnarnas hjärnor sammanlänkade reaktionsmönster.”

Med tanke på historiers effekt och genomslagskraft finns det som företagare i dag ingen ursäkt för att inte testa metoden i någon av sina kanaler. Oavsett om det sker via Instagram-poster, podcasts eller Youtube-videor.

ANNONS
I denna artikel

ANNONS
ANNONS