ANNONS
ANNONS
Jonas foto besk Foto Differ

Han vill få folk förbi flosklerna om tjänstefiering

Med ett färskt whitepaper vill Differs industriexpert Jonas Strömgård hjälpa till att lyfta förståelsen för ”servitization”, tjänstefiering, så att den äntligen kan bli verklighet där den skulle göra nytta. Men första striden står mot dagens begreppsförvirring.

955

Med den åttasidiga skriften ”Servitize me!” vill Jonas Strömgård hjälpa beslutsfattare hos företag med produktorienterade affärsmodeller att greppa området. Han är partner på strategikonsultfirman Differ, med fokus på industriföretag.

”Det har varit rätt mycket snack och ganska lite verkstad i många år, men nu verkar området explodera – med stödet från utvecklingen av sakernas internet, internet of things”, säger han.

Länge har industrin rört sig mot allt större inslag av tjänster i allmänhet, både i arbetet som skapar produkterna och i exempelvis eftermarknaderna runt industriprodukter. Men Jonas vill framhålla att servitization-begreppet syftar på ytterligare något annat.

ANNONS
ANNONS

”Tjänsteorientering har pågått i industrin i decennier – det är inte nytt på något sätt. Men servitization innebär en total ändring av affärsmodellen. Du adderar inte längre kringtjänster, du ersätter din produktförsäljning med en tjänst. Så länge du säljer varan till kunden från början har du inte förändrat grundrelationen till kunden”, säger han.

”Det råder en viss förvirring kring modellerna när folk kommer in och slänger sig med begreppen.”

Kan flytta incitamenten

Grundidén är varken svår eller ny. Om du säljer en kopiator har du sålt en vara, men om du enbart tar betalt per producerad kopia hos kunden så säljer du i själva verket kopieringen som tjänst. Xerox byggde sin succé genom just den omstöpningen, redan kring mitten av förra århundradet. Kopiatorn vara identisk i båda fallen, men med tjänstemodellen har du fått ett starkare incitament att se till att den funkar.

En rad faktorer ligger nu bakom att idén om tjänstefiering nu åter är hetare än på länge, konstaterar Jonas. Kundernas strävan mot små balansräkningar har pågått länge, vilket får dem att ersätta köp med hyra eller leasing. Leverantörer å sin sida lockas dels av tanken på stabila intäkter över en varas liv i stället för osäkra engångsintäkter, dels möjligheten att tjäna pengar på investeringar som de har gjort i uppkoppling mot internet. På konsumentsidan har det varit mest uppmärksamhet kring delningsekonomiföretagen (AirBnB, Uber), digital tjänstefiering (Spotify, Netflix) och uppstickare som elsparkcykeltjänsten Voi.

Var nyfiken – men inte naiv

I sitt whitepaper för Jonas Strömgård in vissa begrepp, till exempel distinktioner mellan betalningsmodeller beroende på om de baseras på utfall, användning eller abonnemang. Och särskilt vill han varna för hippfaktorn och rädslan som många kan känna över tanken att de missar ett tåg om de inte hänger på.

Jonas budskap är att inget företag bör härma något annat och smälla upp en tjänstefierad affärsmodell för sakens skull. I stället bör arbetet börja i en insikt om vad det är för värden man vill uppnå.

– Se till att utgå från vad du faktiskt vill åstadkomma, dina förutsättningar och att du gör det på rätt sätt.

Detta är första artikeln av tre apropå Jonas Strömgårds whitepaper ”Servitize me!”. Exempel på både svenska och utländska företag med tjänstefierade affärsmodeller finner du i den här artikeln, och en intervju med professor Christian Kowalkowski om sex hinder som företag möter finner du härHela skriften, som pdf, kan laddas ner här. 

ANNONS
I denna artikel

ANNONS
ANNONS